... Betyder "Till slut". För nu är det slut.

Berlinerbloggen tackar för sig och säger ett stort Danke schön till alla som har följt med! Om det inte har framgått av inläggen så har alltså de två månaderna i Europas allra häftigaste huvudstad varit fantastiska. Jag har lärt mig massor, sett massor, gjort massor och träffat massor av trevliga människor.

Det har varit en intressant tid att vara i Tyskland, sådär nyhetsmässigt. Stort räddningspaket för Grekland och euron, askmoln som rörde till det mesta, val i en viktig delstat, förbundspresidenten avgår självmant. Och Tyskland vinner Eurovision song contest, drabbat av nationell schlageryra både före, under och efter tävlingen. 
 
Innan jag åkte funderade jag på saker jag skulle kunna göra i Berlin ifall jag fick tråkigt. Typ, läsa en viss bok eller gå igenom endel saker på datorn och sånt. Skriva långa blogginlägg om djupa saker. Plugga tyska.
Men alla såna planer var så klart helt i onödan. Man har helt enkelt inte tråkigt i Berlin. Stadens muséer, parker, butiker, historiska sevärdheter, kulturutbud, restauranger och barer ser till att det blir nästan omöjligt. De gånger jag har stannat hemma en kväll och bara sett på tv eller skypat har jag nästan haft dåligt samvete för att jag inte är ute och gör något häftigare.

Berlin rekommenderas. Och att välja rätt i Berlin rekommenderas också: staden är så stor och erbjuder så mycket så om man bara flyter med strömmen missar man det som är precis rätt för en själv. Läs guideböcker, googla dig fram, fråga folk. Lägg ner lite tid på att leta upp Berlins pärlor.

Och för att avsluta hela alltihopa: min jakt på den bästa tyska kakan går vidare. Högst poäng under Berlin-tiden fick nog en enorm portion varm apfelstrudel med vaniljglass i en trädgårdsrestaurang, som aldrig hamnade varken på bild eller i bloggen.

Jakten på den ultimata vinnaren går vidare. Ytterligare en orsak att åka tillbaka till Tyskland och tillbaka till Berlin, alltså.
Som om det inte redan fanns tillräckligt många orsaker.

Många frågar vad som var bäst i Berlin.
Jag svarar blandningen. Mellan nytt och gammalt, fint och fult, metropolkänsla och småstadsstämning.



Eller mellan DDR-arkitektur och tegelgotik.

Sött och gott. Fluffig äggig vispad fylling ovanpå vanlig kakbotten. Passar den som gillar sött och vill ha en mild kaka utan överraskningar.

Just den här biten blev uppäten i Dresden och var en speciell "Dresdner Eierschecke": Kakan kommer från delstaten Sachsen, men finns nog på andra ställen också.



Kakpoäng: 3 apfelstrudlar av 5 möjliga

Innergården var en ganska tråkig historia när jag flyttade in, men efter någon vecka satte en granne upp en lapp.
"Hej alla grannar! Blommor gör livet skönare!" var rubriken.

Hon skrev att hon fixar i ordning en rabatt med några blommor, och alla som vill får bidra med fler blomplantor så planterar hon dem och sköter rensning och vattning.
Kul idé.



Rabatten blev snabbt brokig.



Mitt bidrag.

Hur såg det ut i DDR? Vad åt man, vad läste man, vad såg man på tv? Ett litet med populärt museum bredvid Berliner Dom visar upp vardagen i DDR på ett sätt som är riktigt medryckande. Provsitt en trabant, bläddra i skolhäften eller prova klänningar som ser ut som städrockar i nåt hysteriskt syntetmaterial.

Museet är interaktivt och trevligt och en hel del saker känner man igen från Finland. Modell-DDR-vardagsrummet är mycket likt hur ett sjuttiotalsvardagsrum i Vasa kunde ha sett ut.

Men tillbaks till det där med turistfälleriet. Inträdet är ganska högt och museet ganska litet. Bilden som visas upp är ganska tillrättalagd, och - just det - trevlig. Det finns flera andra platser och museer i Berlin som beskriver baksidorna med DDR och Berlinmuren och för att få jämvikt ska man nog balansera upp DDR-museet med någon av dem. Minst en, helst flera.

Men visst är det roligt att få en dos ostalgi i form av trädgårdstomtar, Mullvaden och... ja, som sagt, de hemska kläderna.


Fast den här var inte så tokig.

Tysk käsekuchen gör inte mycket väsen av sig. Den påstår inte att den är bäst i världen, som den amerikanska, och den försöker inte vara ett finbakverk som bara finns på de trendigaste caféerna. 

Istället finns den överallt, på alla bagerier och konditorier och i massor av varianter och är nästan alltid väldigt god. Speciellt med frukt eller bär på.



Kakpoäng: 4 apfelstrudlar av 5 möjliga. Åk inte ifrån Tyskland utan att ha ätit Käsekuchen.

En dag i Finland och redan Berlinnostalgisk. Vad annat kan man bli av att se en Trabant-safari?

Allting roligt tar slut och det gör också en vår i Berlin. Jag kom tillbaka till Helsingfors igår kväll och tillbaka till jobbet i morse. Konstig känsla att vara tillbaka!

Trevligt och mysigt och tomt på samma gång.

Berlinerbloggen tar inte slut riktigt än, lite fler bilder och platser och berlinupplevelser är på kommande innan jag sätter punkt. Lite sådär som för att bearbeta chocken att allt är som vanligt igen.

Det blev soligt och varmt. Det blev slutkonferens för utbytesprogrammet som jag deltar i. Det blev mycket att göra hela tiden - och där är vi fortfarande.

Sista kvällen i Berlin ikväll. Helt ofattbart. Två månader bara flög iväg.

Nu iväg på avslutningsmiddag. Har börjat packa och blev just glad för ett mejl från hyresvärden där han skriver att jag inte ska stressa med städningen utan njuta av den sista tiden i Berlin istället. Vilken tur man kan ha.

Sånt här väder har vi haft i flera dagar nu. Och kyligt, ännutill. Ifall ni undrade.

(Och ja, Fernsehturm är mitt favoritfotoobjekt i Berlin! Ifall ni undrade.)